Feminea Laboratories Academy
Hormoner
Kortisol också känt som “stresshormonet” reglerar kroppens bland annat ämnesomsättning, blodtryck och omsättning av socker och salter. Höga nivåer av kortisol är associerade med bukfetma, muskelsvaghet och orkeslöshet.
Binjurarna är två hormonproducerande körtlar som sitter ovanpå njurarna och består av binjurebark och binjuremärg. Barken och märgen har skilda funktioner och producerar olika typer av hormoner. I binjuremärgen bildas till exempel adrenalin och noradrenalin. I binjurebarken bildas könshormoner, hormoner som reglerar kroppens omsättning av socker och salter men också steroidhormonet kortisol.
Kortisol är delaktigt i flera viktiga fysiologiska processer såsom i ämnesomsättningen, immunförsvaret och reglering av blodtrycket. Kortisol frisätts också vid uppvaknandet efter en natts sömn och vid stressreaktioner. Ibland kallas därför kortisol lite förenklat för “stresshormonet”.
Men stress är mer än bara att jäkta till bussen. Kroppen reagerar också med stress vid bland annat smärta och sjukdom, trauman, svält, nedkylning och rädsla samt vid påfrestningar.
Stress är en helt naturlig fysiologisk reaktion och i en lagom dos kan stress förhöja prestationsförmågan och hjälpa oss att reda ut hotfulla eller pressade situationer. Men långvarig stress, och särskild vid negativ stress där vi inte kan påverka vår situation kan få kroppen att reagera med exempelvis trötthet, utmattning, sömnproblem och fysiska symtom såsom huvudvärk, magont, nedsatt immunförsvar och nedsatt aptit.
Höga nivåer av Kortisol
Höga nivåer av kortisol kan vara associerat med stress, men kan också bero på överproduktion i hypofys eller binjurar på grund av sjukdom.
Förhöjda värden kan ha negativa effekter såsom:
Bukfetma
Muskelsvaghet
Högt blodtryck
Sömnstörningar
Impotens och nedsatt libido
Blodsockerfall
Låga nivåer av Kortisol
Låga nivåer av kortisol kan bero på sjukdom eller långvarig negativ stress.
Negativa effekter som är förenade med låga kortisolnivåer är bland annat:
Lågt blodtryck och yrsel
Trötthet
Sömnstörningar
Försämrat immunförsvar
Viktnedgång, på grund av nedsatt aptit
Vad är syftet med att analysera kortisol?
Kortisol är ett steroidhormon som produceras av binjurarna och spelar en central roll i kroppens respons på stress.
Det är också viktigt för en rad andra kroppsfunktioner, inklusive regleringen av blodsockernivåer, ämnesomsättningen av fett, proteiner och kolhydrater, och det inflammatoriska svaret.
Analysering av kortisolnivåer kan hjälpa till att utvärdera om binjurarna fungerar som de ska.
Diagnostisera Addisons sjukdom och Cushings syndrom
Dessa tillstånd orsakas av allvarliga störningar i produktionen av kortisol. Addisons sjukdom kännetecknas av otillräcklig produktion av kortisol, medan Cushings syndrom är ett resultat av för höga kortisolnivåer.
Utvärdera svar på stress
Kronisk stress kan leda till ständigt höga nivåer av kortisol, vilket kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive sömnstörningar, viktökning, depression, minnesproblem och hjärt-kärlsjukdom. Genom att mäta kortisolnivåer kan läkare utvärdera hur väl kroppen hanterar stress.
Kontrollera effektiviteten av steroidbehandling
Kortisolnivåer kan mätas för att övervaka effektiviteten av behandling med steroidläkemedel och för att justera doseringen om det behövs.
Diagnostisera binjuretumörer
Vissa typer av binjuretumörer kan producera stora mängder kortisol, vilket kan leda till symtom på Cushings syndrom.
Cushings syndrom
Cushings syndrom är ett sällsynt men allvarligt tillstånd som uppstår när kroppen utsätts för höga nivåer av hormonet kortisol under en längre tid. Kortisol, ibland kallat "stresshormonet", produceras i binjurarna och spelar en viktig roll i en rad kroppsfunktioner, inklusive regleringen av blodsockernivåer, ämnesomsättningen, inflammationssvar och minnesfunktion.
Symtom
Snabb viktökning, särskilt runt midjan och i ansiktet (månansikte)
Tunna armar och ben i jämförelse med kroppens mitt
Strimmor eller röda, lila märken på huden (hudbristningar)
Hög blodtryck
Osteoporos
Diabetes
Humörsvängningar, ångest och depression
Sömnlöshet
Ökad törst och urinering
Hos kvinnor, oregelbunden eller utebliven menstruation och ökad kroppshårighet
Cushings syndrom kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive långvarig användning av kortikosteroidläkemedel (som ofta används för att behandla tillstånd som astma och reumatoid artrit), eller tumörer som producerar kortisol eller stimulerar produktionen av kortisol.
Dessa tumörer kan vara belägna i binjurarna själva, eller i hypofysen, en liten körtel i hjärnan som reglerar produktionen av kortisol.
Addisons sjukdom
Addisons sjukdom är ett sällsynt men allvarligt tillstånd där binjurarna inte producerar tillräckligt med steroidhormoner, särskilt kortisol och, i vissa fall, aldosteron. Dessa hormoner spelar viktiga roller i kroppen, inklusive att reglera blodtrycket, hålla blodsockret stabilt och hjälpa kroppen att svara på stress.
Symtom
Trötthet och svaghet
Viktnedgång och minskad aptit
Lågt blodtryck, vilket kan leda till yrsel eller svimning
Mörkare hud, särskilt på ärr och hudveck
Saltbegär
Lågt blodsocker (hypoglykemi)
Illamående, kräkningar eller diarré
Muskelsmärtor och ledvärk
Irritabilitet och depression
Addisons sjukdom kan orsakas av flera olika faktorer. Den vanligaste orsaken är autoimmun sjukdom, där kroppens immunsystem felaktigt attackerar binjurarna. Andra möjliga orsaker inkluderar vissa infektioner, som tuberkulos, skador på binjurarna, eller vissa genetiska tillstånd.
Hälsotestresultat
Höga nivåer av kortisol
Kan vara associerat med stress, men kan också bero på överproduktion i hypofys eller binjurar på grund av sjukdom. Förhöjda värden kan ha negativa effekter såsom bukfetma, muskelsvaghet, högt blodtryck, sömnstörningar, impotens och nedsatt libido, blodsockerfall.
Låga nivåer av kortisol
Kan bero på sjukdom eller långvarig negativ stress. Negativa effekter kan vara lågt blodtryck och yrsel, trötthet, sömnstörningar, försämrat immunförsvar, viktnedgång, på grund av nedsatt aptit.
Hälsoutfall
Avvikelse från referensvärde kan kräva vidare utredning.
Referenser
Informationen är hämtad från olika källor bland andra från Wikipedia, Vårdguiden och FEMINEA LABORATORIES ACADEMY
