Hormoner
Ta kontroll över din hormonbalans
Hormoner spelar en avgörande roll för kvinnors totala hälsa och välbefinnande. De reglerar allt från metabolism och energinivåer till reproduktiv hälsa och emotionellt välbefinnande.
Men obalanser i dina hormoner kan leda till olika hälsoproblem, vilket är anledningen till att det kan vara är viktigt för dig att göra regelbundna kontroller för att övervaka dina hormonnivåer.
Kortisol
En av hormonerna som är viktig att övervaka är kortisol. Kortisol är ett stresshormon som produceras av binjurarna.
Det hjälper kroppen att hantera stress och reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, blodsocker och blodtryck.
Kopplingen mellan kortisol och sköldkörtel är att kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna och sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln. Dessa två körtlar är nära relaterade i sin funktion och balansen av hormoner som produceras av dessa två körtlar är avgörande för att upprätthålla allmän hälsa och välbefinnande.
Kortisol spelar en roll i kroppens stressrespons och hjälper till att reglera blodsockernivåer och blodtryck. Sköldkörtelhormoner, å andra sidan, spelar en roll i metabolismen och energiproduktionen. När kroppen är under stress ökar kortisolnivåerna och detta kan leda till en minskning av sköldkörtelhormonnivåer. Denna minskning av sköldkörtelhormonnivåer kan leda till symptom som trötthet, viktökning och depression.
Dessutom kan kronisk stress och höga kortisolnivåer leda till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.
Höga kortisolnivåer
Höga kortisolnivåer i kroppen kan leda till symptom som liknar dem som orsakas av en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos)
Trötthet
Viktökning
Depression
Svårigheter att koncentrera sig
Långsam metabolism
Kalltolerans
Förstoppning
Torr hud
Håravfall
Minskad sexlust
Dessutom kan höga kortisolnivåer också orsaka en ökning av blodsockernivåerna, vilket kan leda till insulinresistens och en ökad risk för typ 2-diabetes.
Det kan också orsaka högt blodtryck och kan orsaka viktökning särskilt i den abdominala regionen.
Höga kortisolnivåer kan också orsaka muskel svärhet och trötthet, samt osteoporos på grund av nedbrytningen av muskel- och benvävnad.
Hormoner
Ta kontroll över din hormonbalans
Hormoner spelar en avgörande roll för kvinnors totala hälsa och välbefinnande. De reglerar allt från metabolism och energinivåer till reproduktiv hälsa och emotionellt välbefinnande.
Men obalanser i dina hormoner kan leda till olika hälsoproblem, vilket är anledningen till att det kan vara är viktigt för dig att göra regelbundna kontroller för att övervaka dina hormonnivåer.
Höga kortisolnivåer
Höga kortisolnivåer i kroppen kan leda till symptom som liknar dem som orsakas av en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos)
Trötthet
Viktökning
Depression
Svårigheter att koncentrera sig
Långsam metabolism
Kalltolerans
Förstoppning
Torr hud
Håravfall
Minskad sexlust
Dessutom kan höga kortisolnivåer också orsaka en ökning av blodsockernivåerna, vilket kan leda till insulinresistens och en ökad risk för typ 2-diabetes.
Det kan också orsaka högt blodtryck och kan orsaka viktökning särskilt i den abdominala regionen.
Höga kortisolnivåer kan också orsaka muskel svärhet och trötthet, samt osteoporos på grund av nedbrytningen av muskel- och benvävnad.
Kortisol
En av hormonerna som är viktig att övervaka är kortisol. Kortisol är ett stresshormon som produceras av binjurarna.
Det hjälper kroppen att hantera stress och reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, blodsocker och blodtryck.
Kopplingen mellan kortisol och sköldkörtel är att kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna och sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln. Dessa två körtlar är nära relaterade i sin funktion och balansen av hormoner som produceras av dessa två körtlar är avgörande för att upprätthålla allmän hälsa och välbefinnande.
Kortisol spelar en roll i kroppens stressrespons och hjälper till att reglera blodsockernivåer och blodtryck. Sköldkörtelhormoner, å andra sidan, spelar en roll i metabolismen och energiproduktionen. När kroppen är under stress ökar kortisolnivåerna och detta kan leda till en minskning av sköldkörtelhormonnivåer. Denna minskning av sköldkörtelhormonnivåer kan leda till symptom som trötthet, viktökning och depression.
Dessutom kan kronisk stress och höga kortisolnivåer leda till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.
Hormonell obalans
Allmänna symtom för hormonella obalanser hos kvinnor kan inkludera förändringar i menstruationscykeln, infertilitet, viktproblem, förändringar i hud- och hårkvalitet, humörsvängningar, trötthet, minnesproblem, sexuella problem, osteoporosis, hormonrelaterad cancer och kardiovaskulära problem.
Dessa symtom kan vara ett resultat av obalanser i hormoner såsom östrogen, FSH, LH, kortisol, och sköldkörtelhormoner.
Det är viktigt att genomföra regelbundna kontroller för att analysera om det finns eventuella obalanser och agera i tid för att förebygga och hantera eventuella hälsoproblem relaterade till hormonella obalanser.
FSH (follikelstimulerande hormon)
FSH (follikelstimulerande hormon) är ett hormon som är viktigt att övervaka. Det produceras av hypofysen och spelar en roll i ägglossning och utvecklingen av ägg i äggstockarna.
Avvikelser från referensvärden i FSH-nivåer kan indikera problem med fertilitet och ägglossning. Höga FSH-värden kan vara en indikator för klimakteriet, låga värden kan indikera avvikelser i hypofysfunktion.
Sambandet mellan follikelstimulerande hormon (FSH) och sköldkörteln är komplext och beror på en balans av flera hormoner i kroppen.
FSH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor samt spermieproduktion hos män. FSH-sekretion regleras av gonadotropinfrigörande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera FSH.
Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av FSH genom att förändra sekretionen av GnRH och känsligheten hos hypofysen för GnRH. Hos kvinnor kan förhöjda nivåer av sköldkörtelhormoner hämma sekretionen av GnRH och reducera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet.
Å andra sidan kan låga nivåer av sköldkörtelhormoner öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet.
Hormonell obalans
Allmänna symtom för hormonella obalanser hos kvinnor kan inkludera förändringar i menstruationscykeln, infertilitet, viktproblem, förändringar i hud- och hårkvalitet, humörsvängningar, trötthet, minnesproblem, sexuella problem, osteoporosis, hormonrelaterad cancer och kardiovaskulära problem.
Dessa symtom kan vara ett resultat av obalanser i hormoner såsom östrogen, FSH, LH, kortisol, och sköldkörtelhormoner.
Det är viktigt att genomföra regelbundna kontroller för att analysera om det finns eventuella obalanser och agera i tid för att förebygga och hantera eventuella hälsoproblem relaterade till hormonella obalanser.
FSH (follikelstimulerande hormon)
FSH (follikelstimulerande hormon) är ett hormon som är viktigt att övervaka. Det produceras av hypofysen och spelar en roll i ägglossning och utvecklingen av ägg i äggstockarna.
Avvikelser från referensvärden i FSH-nivåer kan indikera problem med fertilitet och ägglossning. Höga FSH-värden kan vara en indikator för klimakteriet, låga värden kan indikera avvikelser i hypofysfunktion.
Sambandet mellan follikelstimulerande hormon (FSH) och sköldkörteln är komplext och beror på en balans av flera hormoner i kroppen.
FSH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor samt spermieproduktion hos män. FSH-sekretion regleras av gonadotropinfrigörande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera FSH.
Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av FSH genom att förändra sekretionen av GnRH och känsligheten hos hypofysen för GnRH. Hos kvinnor kan förhöjda nivåer av sköldkörtelhormoner hämma sekretionen av GnRH och reducera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet. Å andra sidan kan låga nivåer av sköldkörtelhormoner öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet.
Luteiniserande hormon (LH)
Sambandet mellan luteiniserande hormon (LH) och sköldkörteln är komplext och beroende av balansen av flera hormoner i kroppen.
LH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor och testosteronproduktionen hos män. LH:s sekretion regleras av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera LH.
Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH genom att förändra sekretionen av GnRH och hypofysens känslighet för GnRH. Ökade nivåer av sköldkörtelhormoner kan hämma sekretionen av GnRH och minska produktionen av LH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor. Låga nivåer av sköldkörtelhormoner kan öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av LH, vilket också kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor.
Slutsatsen är att sambandet mellan LH och sköldkörteln är beroende av balansen av flera hormoner i kroppen och att eventuella obalanser i sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH och potentiellt orsaka menstruations- och fertilitetsproblem.
Luteiniserande hormon (LH)
Sambandet mellan luteiniserande hormon (LH) och sköldkörteln är komplext och beroende av balansen av flera hormoner i kroppen.
LH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor och testosteronproduktionen hos män. LH:s sekretion regleras av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera LH.
Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH genom att förändra sekretionen av GnRH och hypofysens känslighet för GnRH. Ökade nivåer av sköldkörtelhormoner kan hämma sekretionen av GnRH och minska produktionen av LH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor. Låga nivåer av sköldkörtelhormoner kan öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av LH, vilket också kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor.
Slutsatsen är att sambandet mellan LH och sköldkörteln är beroende av balansen av flera hormoner i kroppen och att eventuella obalanser i sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH och potentiellt orsaka menstruations- och fertilitetsproblem.
Östrogen
Sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs. Östrogen och sköldkörtelhormoner har en återkommande relation, där varje hormon påverkar nivåerna och funktionen hos det andra.
Östrogen kan påverka produktionen och sekretionen av sköldkörtelhormoner genom att ändra nivåerna av sköldkörtelbindande globulin (TBG), en protein som transporterar sköldkörtelhormoner i blodet. Östrogennivåer kan öka produktionen av TBG, vilket leder till ökade nivåer av cirkulerande sköldkörtelhormoner och en ökad risk för hypertyreos.
Å andra sidan kan sköldkörtelhormoner också påverka nivåerna och funktionen av östrogen. En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan orsaka en ökning av östrogen nivåer och leda till symptom som tung menstruation och humörsvängningar. En underaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan minska nivåerna av östrogen och leda till symptom som menstrual oregelbundenheter, ofruktbarhet och klimakteriebesvär.
Slutsatsen är att sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs, och eventuella obalanser i ett hormon kan påverka nivåerna och funktionen av det andra. En utvärdering av både hormoner är viktig vid bedömning och behandling av reproduktions- och sköldkörtelrelaterade hälsoproblem.
Östrogen
Sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs. Östrogen och sköldkörtelhormoner har en återkommande relation, där varje hormon påverkar nivåerna och funktionen hos det andra.
Östrogen kan påverka produktionen och sekretionen av sköldkörtelhormoner genom att ändra nivåerna av sköldkörtelbindande globulin (TBG), en protein som transporterar sköldkörtelhormoner i blodet. Östrogennivåer kan öka produktionen av TBG, vilket leder till ökade nivåer av cirkulerande sköldkörtelhormoner och en ökad risk för hypertyreos.
Å andra sidan kan sköldkörtelhormoner också påverka nivåerna och funktionen av östrogen. En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan orsaka en ökning av östrogen nivåer och leda till symptom som tung menstruation och humörsvängningar. En underaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan minska nivåerna av östrogen och leda till symptom som menstrual oregelbundenheter, ofruktbarhet och klimakteriebesvär.
Slutsatsen är att sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs, och eventuella obalanser i ett hormon kan påverka nivåerna och funktionen av det andra. En utvärdering av både hormoner är viktig vid bedömning och behandling av reproduktions- och sköldkörtelrelaterade hälsoproblem.
Feminea Laboratories
Academy
Vitaminer och Mineraler
Ferritin
Kopplingen mellan ferritin och sköldkörtel är att ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, järn är viktigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och låga nivåer av ferritin har associerats med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och inflammation i sköldkörteln.
Järn
Järn är nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och brist kan leda till anemi och minskad sköldkörtelfunktion.
Ferritin, en protein som lagrar järn i kroppen, är ofta lågt hos personer med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, vilket indikerar järnbristanemi.
Magnesium
Magnesium är viktigt för rätt sköldkörtelfunktion. Det spelar en roll i omvandlingen av T4 till T3, den aktiva formen av sköldkörtelhormon.
Låga nivåer av magnesium har associerats med minskad sköldkörtelfunktion.
Homocystein
Kopplingen mellan homocystein och sköldkörtel är att ökade nivåer av homocystein i blodet har associerats med ökad risk för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, exakt mekanism är inte fullt förstått men det tros relaterat till dess förmåga att skada sköldkörteln och dess förmåga att utlösa ett immunförsvar.
Ökade nivåer av homocystein kan orsakas av vitaminbrist, genetisk predisposition och vissa medicinska tillstånd.
Att mäta nivåerna av homocystein tillsammans med andra markörer och sköldkörtelhormoner kan ge en komplett bild av patientens hälsotillstånd och hjälpa till att identifiera underliggande orsaker till sköldkörtelfunktionsstörning.
Vitamin B12
Vitamin B12 och folat är viktiga för rätt metylering, vilket är en process som hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes.
Låga nivåer av dessa vitaminer kan leda till ökade nivåer av homocystein, vilket kan bidra till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimotos tyroidit.
Vitamin D
Vitamin D spelar en roll i regleringen av immunförsvaret och brist kan bidra till autoimmuna sjukdomar.
Låga nivåer av vitamin D har associerats med ökad risk för att utveckla autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.
Vitamin B9
Vitamin B9, även känt som folat, spelar en roll i metyleringen, vilken hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes. Denna process är viktig för rätt sköldkörtelfunktion och låga nivåer av folat kan bidra till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos tyroidit.
Folat är också viktigt för produktionen av röda blodkroppar, och brist kan leda till anemi, vilket kan likna symptom på hypotyreos. Dessutom kan brist på folat också leda till ökade nivåer av homocystein i blodet, vilket är en oberoende riskfaktor för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.
Kalcium
Kalcium är nödvändigt för produktionen och utsöndringen av sköldkörtelhormoner och regleringen av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).
Låga nivåer av kalcium kan leda till minskad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner och hypotyreos, medan höga nivåer kan leda till hypertyreos.
Sköldkörtel
Sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln och reglerar kroppens metabolism och energinivåer.
Abnormal sköldkörtelhormonnivå kan leda till problem som viktökning, trötthet och depression.
T3, T4 och TSH
I hypofysen bildas ett hormon som kallas TSH, tyreoideastimulerande hormon. Detta hormon får sköldkörteln att utsöndra så kallade sköldkörtelhormoner, bland annat trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) som direkt och indirekt reglerar ämnesomsättningen.
Ju högre nivåer av TSH desto mer hormoner producerar sköldkörteln.
När nivåerna av sköldkörtelhormonet T4, tyroxin höjs kommer hypofysen att minska utsöndringen av TSH. Detta kallas för återkopplingsmekanism och gör att ämnesomsättningen hålls på en stabil nivå i en frisk kropp.
Vid rubbningar i sköldkörteln kan hypofysen försöka reglera sköldkörtelns hormonproduktion genom att justera mängden TSH.
Sköldkörteln eller tyreoidea som den egentligen heter sitter i halsen. Sköldkörteln är en endokrin körtel vilket innebär att den den producerar hormoner. Hormonerna som produceras i sköldkörteln reglerar tillsammans kroppens ämnesomsättning
Symtom
Höga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypertyreos) kan leda till symtom som viktminskning, snabb hjärtrytm och ångest.
Låga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypotyreos) kan leda till symtom som viktökning, trötthet och depression.
Feminea Laboratories
Academy
Symtom
Höga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypertyreos) kan leda till symtom som viktminskning, snabb hjärtrytm och ångest.
Låga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypotyreos) kan leda till symtom som viktökning, trötthet och depression.
Sköldkörtel
Sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln och reglerar kroppens metabolism och energinivåer.
Abnormal sköldkörtelhormonnivå kan leda till problem som viktökning, trötthet och depression.
T3, T4 och TSH
I hypofysen bildas ett hormon som kallas TSH, tyreoideastimulerande hormon. Detta hormon får sköldkörteln att utsöndra så kallade sköldkörtelhormoner, bland annat trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) som direkt och indirekt reglerar ämnesomsättningen.
Ju högre nivåer av TSH desto mer hormoner producerar sköldkörteln.
När nivåerna av sköldkörtelhormonet T4, tyroxin höjs kommer hypofysen att minska utsöndringen av TSH. Detta kallas för återkopplingsmekanism och gör att ämnesomsättningen hålls på en stabil nivå i en frisk kropp.
Vid rubbningar i sköldkörteln kan hypofysen försöka reglera sköldkörtelns hormonproduktion genom att justera mängden TSH.
Sköldkörteln eller tyreoidea som den egentligen heter sitter i halsen. Sköldkörteln är en endokrin körtel vilket innebär att den den producerar hormoner. Hormonerna som produceras i sköldkörteln reglerar tillsammans kroppens ämnesomsättning
Feminea Laboratories
Academy
Ferritin
Kopplingen mellan ferritin och sköldkörtel är att ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, järn är viktigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och låga nivåer av ferritin har associerats med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och inflammation i sköldkörteln.
Järn
Järn är nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och brist kan leda till anemi och minskad sköldkörtelfunktion.
Ferritin, en protein som lagrar järn i kroppen, är ofta lågt hos personer med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, vilket indikerar järnbristanemi.
Magnesium
Magnesium är viktigt för rätt sköldkörtelfunktion. Det spelar en roll i omvandlingen av T4 till T3, den aktiva formen av sköldkörtelhormon.
Låga nivåer av magnesium har associerats med minskad sköldkörtelfunktion.
Homocystein
Kopplingen mellan homocystein och sköldkörtel är att ökade nivåer av homocystein i blodet har associerats med ökad risk för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, exakt mekanism är inte fullt förstått men det tros relaterat till dess förmåga att skada sköldkörteln och dess förmåga att utlösa ett immunförsvar.
Ökade nivåer av homocystein kan orsakas av vitaminbrist, genetisk predisposition och vissa medicinska tillstånd.
Att mäta nivåerna av homocystein tillsammans med andra markörer och sköldkörtelhormoner kan ge en komplett bild av patientens hälsotillstånd och hjälpa till att identifiera underliggande orsaker till sköldkörtelfunktionsstörning.
Vitamin B12
Vitamin B12 och folat är viktiga för rätt metylering, vilket är en process som hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes.
Låga nivåer av dessa vitaminer kan leda till ökade nivåer av homocystein, vilket kan bidra till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimotos tyroidit.
Vitamin D
Vitamin D spelar en roll i regleringen av immunförsvaret och brist kan bidra till autoimmuna sjukdomar.
Låga nivåer av vitamin D har associerats med ökad risk för att utveckla autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.
Vitamin B9
Vitamin B9, även känt som folat, spelar en roll i metyleringen, vilken hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes. Denna process är viktig för rätt sköldkörtelfunktion och låga nivåer av folat kan bidra till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos tyroidit.
Folat är också viktigt för produktionen av röda blodkroppar, och brist kan leda till anemi, vilket kan likna symptom på hypotyreos. Dessutom kan brist på folat också leda till ökade nivåer av homocystein i blodet, vilket är en oberoende riskfaktor för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.
Kalcium
Kalcium är nödvändigt för produktionen och utsöndringen av sköldkörtelhormoner och regleringen av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).
Låga nivåer av kalcium kan leda till minskad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner och hypotyreos, medan höga nivåer kan leda till hypertyreos.
Feminea Laboratories
Academy
Blodstatus markörer
Blodstatusmarkörer och sköldkörtel är relaterade eftersom sköldkörtelhormoner påverkar kroppens metabolism.
Det är bra att testa båda samtidigt eftersom det kan ge en mer omfattande bild av en patients hälsa. Ett avvikande resultat på sköldkörtel-funktionstest kan bero på andra underliggande hälsotillstånd som kan upptäckas med andra blodprov.
Dessutom kan vissa mediciner eller kosttillskott påverka sköldkörtelhormonnivåerna och ett blodprov kan hjälpa till att avgöra om det finns någon underliggande orsak till dessa förändringar.
Genom att testa båda samtidigt kan det ge en mer exakt diagnos och hjälpa till att styra behandlingsbesluten.
Erytrocytvolymfraktion
EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.
Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.
Hemoglobin
är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.
En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
Hemoglobinmassa
är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.
En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.
Trombocyter
är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.
En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.
Medelcellvolym
är en analys av storleken på de röda blodkropparna.
En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.
Erytrocyter
är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.
En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
Vita blodkroppar
är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.
En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.
Blodstatus markörer
Blodstatusmarkörer och sköldkörtel är relaterade eftersom sköldkörtelhormoner påverkar kroppens metabolism.
Det är bra att testa båda samtidigt eftersom det kan ge en mer omfattande bild av en patients hälsa. Ett avvikande resultat på sköldkörtel-funktionstest kan bero på andra underliggande hälsotillstånd som kan upptäckas med andra blodprov.
Dessutom kan vissa mediciner eller kosttillskott påverka sköldkörtelhormonnivåerna och ett blodprov kan hjälpa till att avgöra om det finns någon underliggande orsak till dessa förändringar.
Genom att testa båda samtidigt kan det ge en mer exakt diagnos och hjälpa till att styra behandlingsbesluten.
Erytrocytvolymfraktion
EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.
Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.
Hemoglobin
är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.
En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
Hemoglobinmassa
är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.
En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.
Trombocyter
är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.
En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.
Medelcellvolym
är en analys av storleken på de röda blodkropparna.
En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.
Erytrocyter
är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.
En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
Vita blodkroppar
är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.
En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.
Sammanfattning
Feminea Laboratories
Sammanfattningsvis är det viktigt att övervaka och upprätthålla hälsosamma nivåer av kvinnliga hormoner och att dessa är i balans för den totala hälsan och välbefinnandet. Hormoner reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, reproduktion och emotionellt välbefinnande, och obalanser kan leda till en mängd hälsoproblem.
Regelbundna kontroller är nödvändiga för att övervaka hormonnivåer och identifiera eventuella avvikelser i tid.
Genom att övervaka din hormonella hälsa med regelbundna kontroller kan du förebygga eller hantera eventuella hälsoproblem relaterade till obalanser hormonnivåer.
Sammanfattning
Feminea Laboratories
Sammanfattningsvis är det viktigt att övervaka och upprätthålla hälsosamma nivåer av kvinnliga hormoner och att dessa är i balans för den totala hälsan och välbefinnandet. Hormoner reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, reproduktion och emotionellt välbefinnande, och obalanser kan leda till en mängd hälsoproblem.
Regelbundna kontroller är nödvändiga för att övervaka hormonnivåer och identifiera eventuella avvikelser i tid.
Genom att övervaka din hormonella hälsa med regelbundna kontroller kan du förebygga eller hantera eventuella hälsoproblem relaterade till obalanser hormonnivåer.
Referenser
Informationen är hämtad från olika källor bland andra från Wikipedia, Vårdguiden och FEMINEA LABORATORIES ACADEMY
Patientförening
Hos patientföreningen Sköldkörtelförbundet kan du bli medlem och läsa mycket om forskningsläget idag och hur det är att leva med problem med Sköldkörteln.
Kunskap för kvinnor baserad på fakta
Att ha koll på sin hälsa innebär kunskap och trygghet. Vi utför olika typer av medicinska tester och provtagningar för dig som vill hålla dig bättre informerad om din hälsa. I FemineaLab Academy har vi samlat en mängd av artiklar för den vetgirige.
FemineaLab är en del av Citikliniken Sverige. Beroende på hälsotest kan du besöka valfri blodprovsmottagning i Sverige. Inom några dagar får du svaret från oss analyserad av våra läkare. Läkarkontakt kan sedan vid behov bokas online eller som fysiskt besök.
FEMINEA LABORATORIES
Kunskap för kvinnor baserad på fakta
Att ha koll på sin hälsa innebär kunskap och trygghet. Vi utför olika typer av medicinska tester och provtagningar för dig som vill hålla dig bättre informerad om din hälsa. I FemineaLab Academy har vi samlat en mängd av artiklar för den vetgirige.
FemineaLab är en del av Citikliniken Sverige. Beroende på hälsotest kan du besöka valfri blodprovsmottagning i Sverige. Inom några dagar får du svaret från oss analyserad av våra läkare. Läkarkontakt kan sedan vid behov bokas online eller som fysiskt besök.
FEMINEA LABORATORIES