FemineaLab Academy
Feminea Laboratories Academy

februari 3, 2023

Feminea Hormon Tyroidea


Featured image for “Feminea Hormon Tyroidea”

Hormoner

Ta kontroll över din hormonbalans

Hormoner spelar en avgörande roll för kvinnors totala hälsa och välbefinnande. De reglerar allt från metabolism och energinivåer till reproduktiv hälsa och emotionellt välbefinnande.

Men obalanser i dina hormoner kan leda till olika hälsoproblem, vilket är anledningen till att det kan vara är viktigt för dig att göra regelbundna kontroller för att övervaka dina hormonnivåer.

Kortisol

En av hormonerna som är viktig att övervaka är kortisol. Kortisol är ett stresshormon som produceras av binjurarna.

Det hjälper kroppen att hantera stress och reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, blodsocker och blodtryck.

Kopplingen mellan kortisol och sköldkörtel är att kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna och sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln. Dessa två körtlar är nära relaterade i sin funktion och balansen av hormoner som produceras av dessa två körtlar är avgörande för att upprätthålla allmän hälsa och välbefinnande.

Kortisol spelar en roll i kroppens stressrespons och hjälper till att reglera blodsockernivåer och blodtryck. Sköldkörtelhormoner, å andra sidan, spelar en roll i metabolismen och energiproduktionen. När kroppen är under stress ökar kortisolnivåerna och detta kan leda till en minskning av sköldkörtelhormonnivåer. Denna minskning av sköldkörtelhormonnivåer kan leda till symptom som trötthet, viktökning och depression.

Dessutom kan kronisk stress och höga kortisolnivåer leda till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.

Kortisolhormon

Höga kortisolnivåer

Höga kortisolnivåer i kroppen kan leda till symptom som liknar dem som orsakas av en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos)

Trötthet

Viktökning

Depression

Svårigheter att koncentrera sig

Långsam metabolism

Kalltolerans

Förstoppning

Torr hud

Håravfall

Minskad sexlust

Dessutom kan höga kortisolnivåer också orsaka en ökning av blodsockernivåerna, vilket kan leda till insulinresistens och en ökad risk för typ 2-diabetes.

Det kan också orsaka högt blodtryck och kan orsaka viktökning särskilt i den abdominala regionen.

Höga kortisolnivåer kan också orsaka muskel svärhet och trötthet, samt osteoporos på grund av nedbrytningen av muskel- och benvävnad.

Hormoner

Ta kontroll över din hormonbalans

 

Hormoner spelar en avgörande roll för kvinnors totala hälsa och välbefinnande. De reglerar allt från metabolism och energinivåer till reproduktiv hälsa och emotionellt välbefinnande.

Men obalanser i dina hormoner kan leda till olika hälsoproblem, vilket är anledningen till att det kan vara är viktigt för dig att göra regelbundna kontroller för att övervaka dina hormonnivåer.


Höga kortisolnivåer

 

Höga kortisolnivåer i kroppen kan leda till symptom som liknar dem som orsakas av en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos)

Trötthet

Viktökning

Depression

Svårigheter att koncentrera sig

Långsam metabolism

Kalltolerans

Förstoppning

Torr hud

Håravfall

Minskad sexlust

Dessutom kan höga kortisolnivåer också orsaka en ökning av blodsockernivåerna, vilket kan leda till insulinresistens och en ökad risk för typ 2-diabetes.

Det kan också orsaka högt blodtryck och kan orsaka viktökning särskilt i den abdominala regionen.

Höga kortisolnivåer kan också orsaka muskel svärhet och trötthet, samt osteoporos på grund av nedbrytningen av muskel- och benvävnad.

Kortisol

 

En av hormonerna som är viktig att övervaka är kortisol. Kortisol är ett stresshormon som produceras av binjurarna.

Det hjälper kroppen att hantera stress och reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, blodsocker och blodtryck. 

Kopplingen mellan kortisol och sköldkörtel är att kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna och sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln. Dessa två körtlar är nära relaterade i sin funktion och balansen av hormoner som produceras av dessa två körtlar är avgörande för att upprätthålla allmän hälsa och välbefinnande.

Kortisol spelar en roll i kroppens stressrespons och hjälper till att reglera blodsockernivåer och blodtryck. Sköldkörtelhormoner, å andra sidan, spelar en roll i metabolismen och energiproduktionen. När kroppen är under stress ökar kortisolnivåerna och detta kan leda till en minskning av sköldkörtelhormonnivåer. Denna minskning av sköldkörtelhormonnivåer kan leda till symptom som trötthet, viktökning och depression.

Dessutom kan kronisk stress och höga kortisolnivåer leda till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.

 

Kortisolhormon


Hormonell obalans

Allmänna symtom för hormonella obalanser hos kvinnor kan inkludera förändringar i menstruationscykeln, infertilitet, viktproblem, förändringar i hud- och hårkvalitet, humörsvängningar, trötthet, minnesproblem, sexuella problem, osteoporosis, hormonrelaterad cancer och kardiovaskulära problem.

Dessa symtom kan vara ett resultat av obalanser i hormoner såsom östrogen, FSH, LH, kortisol, och sköldkörtelhormoner.

Det är viktigt att genomföra regelbundna kontroller för att analysera om det finns eventuella obalanser och agera i tid för att förebygga och hantera eventuella hälsoproblem relaterade till hormonella obalanser.

FSH (follikelstimulerande hormon)

FSH (follikelstimulerande hormon) är ett hormon som är viktigt att övervaka. Det produceras av hypofysen och spelar en roll i ägglossning och utvecklingen av ägg i äggstockarna.

Avvikelser från referensvärden i FSH-nivåer kan indikera problem med fertilitet och ägglossning. Höga FSH-värden kan vara en indikator för klimakteriet, låga värden kan indikera avvikelser i hypofysfunktion.

Sambandet mellan follikelstimulerande hormon (FSH) och sköldkörteln är komplext och beror på en balans av flera hormoner i kroppen.

FSH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor samt spermieproduktion hos män. FSH-sekretion regleras av gonadotropinfrigörande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera FSH.

Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av FSH genom att förändra sekretionen av GnRH och känsligheten hos hypofysen för GnRH. Hos kvinnor kan förhöjda nivåer av sköldkörtelhormoner hämma sekretionen av GnRH och reducera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet.

Å andra sidan kan låga nivåer av sköldkörtelhormoner öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet.

FSH hormon

Hormonell obalans

 

Allmänna symtom för hormonella obalanser hos kvinnor kan inkludera förändringar i menstruationscykeln, infertilitet, viktproblem, förändringar i hud- och hårkvalitet, humörsvängningar, trötthet, minnesproblem, sexuella problem, osteoporosis, hormonrelaterad cancer och kardiovaskulära problem.

Dessa symtom kan vara ett resultat av obalanser i hormoner såsom östrogen, FSH, LH, kortisol, och sköldkörtelhormoner.

Det är viktigt att genomföra regelbundna kontroller för att analysera om det finns eventuella obalanser och agera i tid för att förebygga och hantera eventuella hälsoproblem relaterade till hormonella obalanser.

 

FSH (follikelstimulerande hormon)

FSH (follikelstimulerande hormon) är ett hormon som är viktigt att övervaka. Det produceras av hypofysen och spelar en roll i ägglossning och utvecklingen av ägg i äggstockarna.

Avvikelser från referensvärden i FSH-nivåer kan indikera problem med fertilitet och ägglossning. Höga FSH-värden kan vara en indikator för klimakteriet, låga värden kan indikera avvikelser i hypofysfunktion.

Sambandet mellan follikelstimulerande hormon (FSH) och sköldkörteln är komplext och beror på en balans av flera hormoner i kroppen.

FSH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor samt spermieproduktion hos män. FSH-sekretion regleras av gonadotropinfrigörande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera FSH.

Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av FSH genom att förändra sekretionen av GnRH och känsligheten hos hypofysen för GnRH. Hos kvinnor kan förhöjda nivåer av sköldkörtelhormoner hämma sekretionen av GnRH och reducera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet. Å andra sidan kan låga nivåer av sköldkörtelhormoner öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av FSH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet.

FSH hormon


Luteiniserande hormon (LH)

Sambandet mellan luteiniserande hormon (LH) och sköldkörteln är komplext och beroende av balansen av flera hormoner i kroppen.

LH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor och testosteronproduktionen hos män. LH:s sekretion regleras av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera LH.

Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH genom att förändra sekretionen av GnRH och hypofysens känslighet för GnRH. Ökade nivåer av sköldkörtelhormoner kan hämma sekretionen av GnRH och minska produktionen av LH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor. Låga nivåer av sköldkörtelhormoner kan öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av LH, vilket också kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor.

Slutsatsen är att sambandet mellan LH och sköldkörteln är beroende av balansen av flera hormoner i kroppen och att eventuella obalanser i sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH och potentiellt orsaka menstruations- och fertilitetsproblem.

LHhormon

Luteiniserande hormon (LH)

Sambandet mellan luteiniserande hormon (LH) och sköldkörteln är komplext och beroende av balansen av flera hormoner i kroppen.

LH är ett gonadotropinhormon som produceras av hypofysen och reglerar menstruationscykeln och ägglossningen hos kvinnor och testosteronproduktionen hos män. LH:s sekretion regleras av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som produceras av hypotalamus och stimulerar hypofysen att producera LH.

Sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH genom att förändra sekretionen av GnRH och hypofysens känslighet för GnRH. Ökade nivåer av sköldkörtelhormoner kan hämma sekretionen av GnRH och minska produktionen av LH, vilket kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor. Låga nivåer av sköldkörtelhormoner kan öka sekretionen av GnRH och stimulera produktionen av LH, vilket också kan leda till menstruationsstörningar och infertilitet hos kvinnor.

Slutsatsen är att sambandet mellan LH och sköldkörteln är beroende av balansen av flera hormoner i kroppen och att eventuella obalanser i sköldkörtelhormoner kan påverka regleringen av LH och potentiellt orsaka menstruations- och fertilitetsproblem.

LHhormon

Östrogen

Sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs. Östrogen och sköldkörtelhormoner har en återkommande relation, där varje hormon påverkar nivåerna och funktionen hos det andra.

Östrogen kan påverka produktionen och sekretionen av sköldkörtelhormoner genom att ändra nivåerna av sköldkörtelbindande globulin (TBG), en protein som transporterar sköldkörtelhormoner i blodet. Östrogennivåer kan öka produktionen av TBG, vilket leder till ökade nivåer av cirkulerande sköldkörtelhormoner och en ökad risk för hypertyreos.

Å andra sidan kan sköldkörtelhormoner också påverka nivåerna och funktionen av östrogen. En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan orsaka en ökning av östrogen nivåer och leda till symptom som tung menstruation och humörsvängningar. En underaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan minska nivåerna av östrogen och leda till symptom som menstrual oregelbundenheter, ofruktbarhet och klimakteriebesvär.

Slutsatsen är att sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs, och eventuella obalanser i ett hormon kan påverka nivåerna och funktionen av det andra. En utvärdering av både hormoner är viktig vid bedömning och behandling av reproduktions- och sköldkörtelrelaterade hälsoproblem.

Östrogenhormon

Östrogen

Sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs. Östrogen och sköldkörtelhormoner har en återkommande relation, där varje hormon påverkar nivåerna och funktionen hos det andra.

Östrogen kan påverka produktionen och sekretionen av sköldkörtelhormoner genom att ändra nivåerna av sköldkörtelbindande globulin (TBG), en protein som transporterar sköldkörtelhormoner i blodet. Östrogennivåer kan öka produktionen av TBG, vilket leder till ökade nivåer av cirkulerande sköldkörtelhormoner och en ökad risk för hypertyreos.

Å andra sidan kan sköldkörtelhormoner också påverka nivåerna och funktionen av östrogen. En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan orsaka en ökning av östrogen nivåer och leda till symptom som tung menstruation och humörsvängningar. En underaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan minska nivåerna av östrogen och leda till symptom som menstrual oregelbundenheter, ofruktbarhet och klimakteriebesvär.

Slutsatsen är att sambandet mellan östrogen och sköldkörteln är komplext och tvåvägs, och eventuella obalanser i ett hormon kan påverka nivåerna och funktionen av det andra. En utvärdering av både hormoner är viktig vid bedömning och behandling av reproduktions- och sköldkörtelrelaterade hälsoproblem.

Östrogenhormon


Feminea Laboratories

Academy

Vitaminer och Mineraler

 

Ferritin

Kopplingen mellan ferritin och sköldkörtel är att ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, järn är viktigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och låga nivåer av ferritin har associerats med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och inflammation i sköldkörteln.

Ferritinprotein

Järn

Järn är nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och brist kan leda till anemi och minskad sköldkörtelfunktion.

Ferritin, en protein som lagrar järn i kroppen, är ofta lågt hos personer med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, vilket indikerar järnbristanemi.

Järnmineral

Magnesium

Magnesium är viktigt för rätt sköldkörtelfunktion. Det spelar en roll i omvandlingen av T4 till T3, den aktiva formen av sköldkörtelhormon.

Låga nivåer av magnesium har associerats med minskad sköldkörtelfunktion.

Magnesiummineral

Homocystein

Kopplingen mellan homocystein och sköldkörtel är att ökade nivåer av homocystein i blodet har associerats med ökad risk för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, exakt mekanism är inte fullt förstått men det tros relaterat till dess förmåga att skada sköldkörteln och dess förmåga att utlösa ett immunförsvar.

Ökade nivåer av homocystein kan orsakas av vitaminbrist, genetisk predisposition och vissa medicinska tillstånd.

Att mäta nivåerna av homocystein tillsammans med andra markörer och sköldkörtelhormoner kan ge en komplett bild av patientens hälsotillstånd och hjälpa till att identifiera underliggande orsaker till sköldkörtelfunktionsstörning.

Homocysteinaminosyra

Vitamin B12

Vitamin B12 och folat är viktiga för rätt metylering, vilket är en process som hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes.

Låga nivåer av dessa vitaminer kan leda till ökade nivåer av homocystein, vilket kan bidra till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimotos tyroidit.

B12vitamin

Vitamin D

Vitamin D spelar en roll i regleringen av immunförsvaret och brist kan bidra till autoimmuna sjukdomar.

Låga nivåer av vitamin D har associerats med ökad risk för att utveckla autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.

Dvitamin

Vitamin B9

Vitamin B9, även känt som folat, spelar en roll i metyleringen, vilken hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes. Denna process är viktig för rätt sköldkörtelfunktion och låga nivåer av folat kan bidra till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos tyroidit.

Folat är också viktigt för produktionen av röda blodkroppar, och brist kan leda till anemi, vilket kan likna symptom på hypotyreos. Dessutom kan brist på folat också leda till ökade nivåer av homocystein i blodet, vilket är en oberoende riskfaktor för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.

B9vitamin

Kalcium

Kalcium är nödvändigt för produktionen och utsöndringen av sköldkörtelhormoner och regleringen av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).

Låga nivåer av kalcium kan leda till minskad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner och hypotyreos, medan höga nivåer kan leda till hypertyreos.

Kalciummineral

Sköldkörtel

Sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln och reglerar kroppens metabolism och energinivåer.

Abnormal sköldkörtelhormonnivå kan leda till problem som viktökning, trötthet och depression.

T3, T4 och TSH

I hypofysen bildas ett hormon som kallas TSH, tyreoideastimulerande hormon. Detta hormon får sköldkörteln att utsöndra så kallade sköldkörtelhormoner, bland annat trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) som direkt och indirekt reglerar ämnesomsättningen.

Ju högre nivåer av TSH desto mer hormoner producerar sköldkörteln.

När nivåerna av sköldkörtelhormonet T4, tyroxin höjs kommer hypofysen att minska utsöndringen av TSH. Detta kallas för återkopplingsmekanism och gör att ämnesomsättningen hålls på en stabil nivå i en frisk kropp.

Vid rubbningar i sköldkörteln kan hypofysen försöka reglera sköldkörtelns hormonproduktion genom att justera mängden TSH.

Sköldkörteln eller tyreoidea som den egentligen heter sitter i halsen. Sköldkörteln är en endokrin körtel vilket  innebär att den den producerar hormoner. Hormonerna som produceras i sköldkörteln reglerar tillsammans kroppens ämnesomsättning

TSHhormon
T3 och T4hormoner

Symtom

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypertyreos) kan leda till symtom som viktminskning, snabb hjärtrytm och ångest.

Låga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypotyreos) kan leda till symtom som viktökning, trötthet och depression.

Feminea Laboratories

Academy


Symtom

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypertyreos) kan leda till symtom som viktminskning, snabb hjärtrytm och ångest.

Låga nivåer av sköldkörtelhormoner (hypotyreos) kan leda till symtom som viktökning, trötthet och depression.

Sköldkörtel

Sköldkörtelhormoner produceras av sköldkörteln och reglerar kroppens metabolism och energinivåer.

Abnormal sköldkörtelhormonnivå kan leda till problem som viktökning, trötthet och depression.

T3, T4 och TSH

I hypofysen bildas ett hormon som kallas TSH, tyreoideastimulerande hormon. Detta hormon får sköldkörteln att utsöndra så kallade sköldkörtelhormoner, bland annat trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4) som direkt och indirekt reglerar ämnesomsättningen.

Ju högre nivåer av TSH desto mer hormoner producerar sköldkörteln.

När nivåerna av sköldkörtelhormonet T4, tyroxin höjs kommer hypofysen att minska utsöndringen av TSH. Detta kallas för återkopplingsmekanism och gör att ämnesomsättningen hålls på en stabil nivå i en frisk kropp.

Vid rubbningar i sköldkörteln kan hypofysen försöka reglera sköldkörtelns hormonproduktion genom att justera mängden TSH.

Sköldkörteln eller tyreoidea som den egentligen heter sitter i halsen. Sköldkörteln är en endokrin körtel vilket  innebär att den den producerar hormoner. Hormonerna som produceras i sköldkörteln reglerar tillsammans kroppens ämnesomsättning

T3 och T4hormoner
TSHhormon

Feminea Laboratories

Academy


Ferritin

Kopplingen mellan ferritin och sköldkörtel är att ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, järn är viktigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och låga nivåer av ferritin har associerats med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och inflammation i sköldkörteln.

Ferritinprotein

Järn

Järn är nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormoner och brist kan leda till anemi och minskad sköldkörtelfunktion.

Ferritin, en protein som lagrar järn i kroppen, är ofta lågt hos personer med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, vilket indikerar järnbristanemi.

Järnmineral

Magnesium

Magnesium är viktigt för rätt sköldkörtelfunktion. Det spelar en roll i omvandlingen av T4 till T3, den aktiva formen av sköldkörtelhormon.

Låga nivåer av magnesium har associerats med minskad sköldkörtelfunktion.

Magnesiummineral

Homocystein

Kopplingen mellan homocystein och sköldkörtel är att ökade nivåer av homocystein i blodet har associerats med ökad risk för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, exakt mekanism är inte fullt förstått men det tros relaterat till dess förmåga att skada sköldkörteln och dess förmåga att utlösa ett immunförsvar.

Ökade nivåer av homocystein kan orsakas av vitaminbrist, genetisk predisposition och vissa medicinska tillstånd.

Att mäta nivåerna av homocystein tillsammans med andra markörer och sköldkörtelhormoner kan ge en komplett bild av patientens hälsotillstånd och hjälpa till att identifiera underliggande orsaker till sköldkörtelfunktionsstörning.

Homocysteinaminosyra

Vitamin B12

Vitamin B12 och folat är viktiga för rätt metylering, vilket är en process som hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes.

Låga nivåer av dessa vitaminer kan leda till ökade nivåer av homocystein, vilket kan bidra till autoimmuna sköldkörtelsjukdomar som Hashimotos tyroidit.

B12vitamin

Vitamin D

Vitamin D spelar en roll i regleringen av immunförsvaret och brist kan bidra till autoimmuna sjukdomar.

Låga nivåer av vitamin D har associerats med ökad risk för att utveckla autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.

Dvitamin

Vitamin B9

Vitamin B9, även känt som folat, spelar en roll i metyleringen, vilken hjälper till att reglera genuttryck och DNA-syntes. Denna process är viktig för rätt sköldkörtelfunktion och låga nivåer av folat kan bidra till utvecklingen av autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom Hashimotos tyroidit.

Folat är också viktigt för produktionen av röda blodkroppar, och brist kan leda till anemi, vilket kan likna symptom på hypotyreos. Dessutom kan brist på folat också leda till ökade nivåer av homocystein i blodet, vilket är en oberoende riskfaktor för autoimmuna sköldkörtelsjukdomar.

B9vitamin

Kalcium

Kalcium är nödvändigt för produktionen och utsöndringen av sköldkörtelhormoner och regleringen av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).

Låga nivåer av kalcium kan leda till minskad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner och hypotyreos, medan höga nivåer kan leda till hypertyreos.

Kalciummineral

Feminea Laboratories

Academy

Blodstatus markörer

 

Blodstatusmarkörer och sköldkörtel är relaterade eftersom sköldkörtelhormoner påverkar kroppens metabolism.

Det är bra att testa båda samtidigt eftersom det kan ge en mer omfattande bild av en patients hälsa. Ett avvikande resultat på sköldkörtel-funktionstest kan bero på andra underliggande hälsotillstånd som kan upptäckas med andra blodprov.

Dessutom kan vissa mediciner eller kosttillskott påverka sköldkörtelhormonnivåerna och ett blodprov kan hjälpa till att avgöra om det finns någon underliggande orsak till dessa förändringar.

Genom att testa båda samtidigt kan det ge en mer exakt diagnos och hjälpa till att styra behandlingsbesluten.


Erytrocytvolymfraktion

EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.

Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.

EVFblodstatus

Hemoglobin

är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.

En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.

Hbblodstatus

Hemoglobinmassa

är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.

En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.

MCHblodstatus

Trombocyter

är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.

En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.

TPKblodstatus

Medelcellvolym

är en analys av storleken på de röda blodkropparna.

En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.

MCVblodstatus

Erytrocyter

är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.

En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.

EPKblodstatus

Vita blodkroppar

är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.

En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.

LPKblodstatus


Blodstatus markörer

Blodstatusmarkörer och sköldkörtel är relaterade eftersom sköldkörtelhormoner påverkar kroppens metabolism.

Det är bra att testa båda samtidigt eftersom det kan ge en mer omfattande bild av en patients hälsa. Ett avvikande resultat på sköldkörtel-funktionstest kan bero på andra underliggande hälsotillstånd som kan upptäckas med andra blodprov.

Dessutom kan vissa mediciner eller kosttillskott påverka sköldkörtelhormonnivåerna och ett blodprov kan hjälpa till att avgöra om det finns någon underliggande orsak till dessa förändringar.

Genom att testa båda samtidigt kan det ge en mer exakt diagnos och hjälpa till att styra behandlingsbesluten.

Erytrocytvolymfraktion

EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.

Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.

EVFblodstatus

Hemoglobin

är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.

En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.

Hbblodstatus

Hemoglobinmassa

är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.

En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.

MCHblodstatus

Trombocyter

är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.

En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.

TPKblodstatus

Medelcellvolym

är en analys av storleken på de röda blodkropparna.

En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.

MCVblodstatus

Erytrocyter

är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.

En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.

EPKblodstatus

Vita blodkroppar

är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.

En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.

LPKblodstatus
Feminea BioBalans

Sammanfattning

Feminea Laboratories

 

 

Sammanfattningsvis är det viktigt att övervaka och upprätthålla hälsosamma nivåer av kvinnliga hormoner och att dessa är i balans för den totala hälsan och välbefinnandet. Hormoner reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, reproduktion och emotionellt välbefinnande, och obalanser kan leda till en mängd hälsoproblem.

Regelbundna kontroller är nödvändiga för att övervaka hormonnivåer och identifiera eventuella avvikelser i tid.

Genom att övervaka din hormonella hälsa med regelbundna kontroller kan du förebygga eller hantera eventuella hälsoproblem relaterade till obalanser hormonnivåer.

 

Sammanfattning

Feminea Laboratories

 

Sammanfattningsvis är det viktigt att övervaka och upprätthålla hälsosamma nivåer av kvinnliga hormoner och att dessa är i balans för den totala hälsan och välbefinnandet. Hormoner reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, reproduktion och emotionellt välbefinnande, och obalanser kan leda till en mängd hälsoproblem.

Regelbundna kontroller är nödvändiga för att övervaka hormonnivåer och identifiera eventuella avvikelser i tid.

Genom att övervaka din hormonella hälsa med regelbundna kontroller kan du förebygga eller hantera eventuella hälsoproblem relaterade till obalanser hormonnivåer.

Referenser


Patientförening

  • Hos patientföreningen Sköldkörtelförbundet kan du bli medlem och läsa mycket om forskningsläget idag och hur det är att leva med problem med Sköldkörteln.


  • Kunskap för kvinnor baserad på fakta

    Att ha koll på sin hälsa innebär kunskap och trygghet. Vi utför olika typer av medicinska tester och provtagningar för dig som vill hålla dig bättre informerad om din hälsa. I FemineaLab Academy har vi samlat en mängd av artiklar för den vetgirige.

    FemineaLab  är en del av Citikliniken Sverige. Beroende på hälsotest kan du besöka valfri blodprovsmottagning i Sverige. Inom några dagar får du svaret från oss analyserad av våra läkare.  Läkarkontakt kan sedan vid behov bokas online eller som fysiskt besök.

    FEMINEA LABORATORIES

Kunskap för kvinnor baserad på fakta

  • Att ha koll på sin hälsa innebär kunskap och trygghet. Vi utför olika typer av medicinska tester och provtagningar för dig som vill hålla dig bättre informerad om din hälsa. I FemineaLab Academy har vi samlat en mängd av artiklar för den vetgirige.

    FemineaLab  är en del av Citikliniken Sverige. Beroende på hälsotest kan du besöka valfri blodprovsmottagning i Sverige. Inom några dagar får du svaret från oss analyserad av våra läkare.  Läkarkontakt kan sedan vid behov bokas online eller som fysiskt besök.

    FEMINEA LABORATORIES